Historia

Body

Lilla Auroras byggnader och gård har en fascinerande historia. Byggnaden som i dag är känd som Konsthuset fungerade under det senaste århundradet som en mejeriskola grundad av Aurora Karamzin. På samma tomt ligger det tidigare mejeriet och förvaltarens bostadshus vars ombyggnad blev klar i augusti 2013.

Lilla Auroras tidiga år
Lilla Auroras gård har fått sitt namn efter hemmanets tidigare ägare, Aurora Karamzin (f. Stjernvall). År 1821 köpte friherren Carl Johan Walleen, Aurora Karamzins styvfar, alla fyra hemman i Träskända. Aurora Stjernvall gifte sig med Rysslands rikaste man, Paul Demidoff, 1836. Aurora och Paul fick ett barn, men ett halvt år efter sonens födelse dog Paul Demidoff, och Aurora ärvde tillsammans med sin son en stor förmögenhet.  Auroras styvfar Carl Johan Walleen sålde Träskändas område till Aurora Demidoff 1840. År 1846 gifte sig Aurora med kapten André Karamzin, och stora byggarbeten inleddes i Träskända. Även Dalsviks gård köptes och anslöts till Träskända. Arbetena blev emellertid inte färdiga eftersom André Karamzin stupade i Krimkriget 1854.


Mejerikvarteret blir färdigt
Mejeriet ritades av arkitekt Axel Hampus Dahlström och blev färdigt 1863. Han planerade också mejeriskolbyggnaden, där det åtminstone åren 1871–1875 fungerade en svensk mejeriskola. I byggnaden fungerade någon tid därefter en svensk folkskola. När Träskändas huvudbyggnad brann 1888 renoverades förvaltarens hus som flyttats till tomten 1860 för att tjäna som Auroras Karamzins sommarbostad. Aurora Karamzin sålde Träskända gård till sin systerdotter Marie och hennes make Adolf Törngren 1895, men behöll mejeriskolkvarteret i sin användning ända till sin död 1902. Efter att Marie Törngren avlidit övergick Träskända gård i Adolf Törngrens ägo, som 1923 sålde mejeriskolkvarteret, ”Karamzins villor”, till Helsingfors svenska folkskolors lärare- och lärarinneförening. Föreningen grundade i husen en sommarkoloni för barn till det svenska proletariatet i Helsingfors. Platsen fick namnet Aurorasommarhemmet och fungerade som sommarkoloni i mer än 50 års tid. Sommarkoloniverksamheten inleddes 1924 och fortgick ända till 1982. I Aurorasommarhemmets lokaler fungerade också en skola under vinterkriget då man skickade bort barn från Helsingfors på grund av kriget.


Mejerikvarteret övergår i Esbo stads ägo
Stadsstyrelsen i Esbo beslutade vid sitt sammanträde 12.10.1982 köpa lägenheten Aurorasommarhemmet Rnr 1:9 i Träskända by till Esbo stad till en köpeskilling på 470 000 mark¹. Esbos första plan för användning av mejeriskoltomten var en konstindustriby och Aurorasommarhemmet som ett gemensamt projekt mellan kulturförvaltningen, stadsmuseet och ungdomsförvaltningen. Denna plan godkändes av stadsfullmäktige 1984. År 1990 planerades det som ett gemensamt projekt mellan kulturförvaltningen, museet och miljöskyddsbyrån att objektet skulle bli Aurora allaktivitetscenter. En tredje plan utarbetades som ett gemensamt projekt mellan kulturförvaltningen och skolväsendet. Stadsstyrelsen godkände projektet Lilla Auroras skol- och konstcenter 1996, och bygglovet beviljades följande år. Arbetsritningarna blev färdiga 1997–98. Skolväsendet avstod dock från det färdigt planerade projektet².

¹ Esbo stads brev Elkala/rsi 14.10.1982 nummer 678/7712/82, 3527/7701/82 gällande köp av lägenheten Aurorasommarhemmet Rnr 1:9 i Träskända by
² intendent Hannele Krohns arkiv från 2000–2004.

Den skyddade gruppen av värdefulla byggnader stod länge ouppvärmd och oanvänd tills projektplanen för Lilla Aurora började utarbetas med fart år 2000. Ombyggnaden inleddes i november 2001 och redan den första veckan i augusti 2003 flyttade det anställda från Esbo stads kulturförvaltning till de nya arbetslokalerna i Konsthuset Lilla Aurora. Ända från början medverkade representanten för Esbos kulturförvaltning och den första intendenten för kommande Konsthuset Lilla Aurora Hannele Krohn, som framdrev projektet med kraft.³
³ intendent Hannele Krohns arkiv från 2000–2004.

Yvonne Godhwani
intendent
maj 2011

 

Källor:
Tekniska centralen i Esbo (2000). Projektplanen för Lilla Aurora (godkänd av stadsstyrelsen 2/10/2000).
Godhwani (2009): Esbo stadsmuseums arkiv: Material om Aurorasommarhemmet.
Härö (1991). Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema - Byggnadskulturen och kulturlandskapet i Esbo. Esbo: Esbo stadsmuseum
Kreander, Häggman, Häggström, Häggman, Smeds (1957). Helsingfors folkskolors lärare- och lärarinneförening under sju årtionden 1887–1957. Ekenäs.
Lahti, Matti J. (1987). Esbo – en landssocken blir storköping. Esbo-serien, Esbo: Gummerus oy.
Lindholm (1999). Espoon keskiaikainen asutus - Bosättningen i Esbo under medeltiden. I verket Alopaeus, Hiekkanen, Korhonen m.fl. Välähdyksiä keskiajasta - Glimtar ur medeltiden (s. 5–47). Esbo: Esbo stadsmuseum
Långvik-Huomo, Ropponen Vento (2003). En tidsresa i Esbo. Esbo stadsmuseum
Nissinen, Ropponen (1983). Espoon koulujen historiaa - Kring Esboskolornas historia. Esbo: Esbo stadsmuseum
Nurmi (1991). Espoon kansakoulut 1871–1921. Esbo-serien. Esbo: Esbo stadsmuseum
Paaskoski, Norrback, Tillander-Godenhielm m.fl. (2006). Aurora Karamzin : ett aristokratiskt liv. Esbo: Esbo stadsmuseum och Otava.
Sillanpää Pirkko (2003): Kartanoita ja huviloita Keski-Espoossa. Keuruu: Keski-Espoo seura ry - Föreningen för Mellersta Esbo rf.
Träskända-kommittén (1974). Träskända gård: Förslag till dispostionsplan Esbo: Tekniska verkets husbyggnadsavdelning.
Mer om Aurora Karamzin: http://elakooneilinen.blogspot.fi/2013/09/kiehtovia-naiskohtaloita-tarunhohtoinen.html